Kategorier
Evenemang Nyheter

Medlemsmöte 28 november: En relationell afton

Välkommen till

En Relationell Afton

Tisdagen 28/11 18.00-21.00
ABF-huset Sveavägen 41 Stockholm.

·      Den Relationella Vändningen (Tomas Wånge):
En kort bakgrund till och översikt över den relationella vändningen inom psykoterapin: antagande, några begrepp, lite kunskapsteori.

·      Att stå ut med att vara på ställen där du som terapeut inte vill vara på (Erik Fagerberg):
Att arbeta med en kvinna som varit utsatt för sexuella övergrepp. En relationell fallbeskrivning av arbetet med A – en ung traumatiserad kvinna som också förlorat sin mor. Det var nödvändigt att komma in på psykologiskt minerade områden runt närhet och sexualitet med risk för återtraumatisering, m.m.

(Paus)

·      IARPP (Tomas Wånge & Erik Fagerberg):
En presentation av det internationella nätverket The International Association for Relational Psychoanalysis and Psychotherapy. Vad är och gör IARPP, vad är en underförening s.k. Local Chapter till IARPP, m.m.

·      DISKUSSION (sfrp-styrelsen & medlemmar):
Vad skulle det innebära det att bli en ett Local Chapter till IARPP: för och nackdelar? Är det önskvärt och möjligt? Hur och när genomför man i så fall detta?

 

Deltagandet är kostnadsfritt och föreningen bjuder på en enklare förtäring.
Anmälan senast 20/11 till mariannetuuvas@gmail.com
Platserna är begränsade så först till kvarn gäller.

Kategorier
Nyheter

Årsmöte SFRP 2017-03-28

Sfrp

Svenska Föreningen för Relationell Psykoterapi

Kallelse till Årsmötet 2017

Tisdagen 28/3 2017 kl. 18-21

 

Lokal: SAPU   Brännkyrkagatan 76 (T-bana till Zinkensdamm)

Program:

Årsmöte

Verksamhetsberättelse, ekonomi, val av styrelse och övriga frågor

Information & Diskussion om Socialstyrelsens Riktlinjer

Socialstyrelsen har bl.a. förslagit elbehandling (ETC) för deprimerade ungdomar. Sfrp har tillsammans med några andra organisationer protesterat mot att Socialstyrelsen inte prioriterar psykoterapi. Handlingar finns på hemsidan under ”Nyheter”.

Middag och mingel

Efter mötet bjuder Sfrp alla årsmötesdeltagande medlemmar på middag på restaurang Panevino, Brännkyrkagatan 93 (vid T-banan Zinkensdamm)

Föranmälan:

Obligatorisk föranmälan göres via e-post till Sfrps ordförande Marianne Tuuvas:

mariannetuuvas@gmail.com

Sista anmälningsdag 20/3

Välkomna!

styrelsen

 

Dagordning

Årsmöte med Svenska föreningen för relationell psykoterapi 170328

§1 Mötet öppnas

§2 Fråga om mötet blivit behörigt utlyst

§3Val av ordförande för mötet

§4 Val av sekreterare för mötet

§5 Val av justeringsperson för mötet

§6Verksamhetsberättelse och ekonomisk redovisning

§7Revisionsberättelse

§8 Fråga om ansvarsfrihet för föreningens styrelse

§9 Val av styrelse

§10 Val av revisor och revisorsuppleant

§11 Val av valberedning

§12 Övriga frågor

§13 Mötets avslutning

Kategorier
Nyheter

Fortsättning på debatten angående Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid ångest och depression

 

 

Elbehandling är ett sista alternativ

Replik från Socialstyrelsen om psykvård för unga

 

Nio debattörer skriver i Aftonbladet att Socialstyrelsen i sina nya riktlinjer för vård vid ångest och depression föreslår en ensidig satsning på elbehandling (ECT) och läkemedelsbehandling till deprimerade ungdomar.

Det är inte bara en kraftig vantolkning av förslaget utan också helt felaktigt. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer framgår det tydligt att psykopedagogisk behandling – inte ECT – alltid är det första steget för att hjälpa barn och ungdomar med depression. Åtgärden handlar om att ge generell information och råd till såväl barn och ungdomar samt föräldrar och vårdnadshavare. Detta följs sedan upp för att se om det har gett ett tillräckligt stöd.

När en depression är konstaterad som lindrig till medelsvår är terapibehandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell terapi (IPT) det som vården i första hand bör erbjuda. Vid medelsvår till svår depression är läkemedel ett alternativ för barn och ungdomar.

När såväl psykopedagogisk behandling som läkemedel inte ger avsedd effekt och patienten har psykotiska symtom/katatoni finns behandling med ECT som ett alternativ med god och snabb effekt för att hjälpa patienten.

Under 2015 var det inga barn och mindre än 10 ungdomar i Sverige som behandlades med ECT, och då handlade det om akuta åtgärder i potentiellt livshotande situationer.

Socialstyrelsens ställningstagande är i linje med riktlinjerna från exempelvis Tyskland och Kanada. Det vill säga likartade rekommendationer med inledande behandling med psykoterapi och därefter läkemedel, antingen enbart eller i kombination med psykoterapi.

De inkomna remissvaren på de nya riktlinjerna kommer tillsammans med nya studier att värderas och ligga till grund för slutversionen som publiceras senare i höst.


Cecilia Björkelund, seniorprofessor i allmänmedicin, Göteborgs universitet 
Mats Fredrikson, legitimerad psykolog, senior professor i klinisk psykologi, Uppsala universitet 
Tord Ivarsson, docent, associate professor, barn- och ung-domspsykiatri, Göteborgs universitet
Lars von Knorring, psykiatriker, professor emeritus, Institutionen för neurovetenskap, psykiatri, Uppsala universitet
Johan Lundberg, psykiatriker, docent, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Lise-Lotte Risö Bergerlind, psykiatriker, legitimerad psykoterapeut, chef regionalt kunskapscentrum för psykisk hälsa i Västra Götaland
Ingela Skärsäter, professor, Högskolan i Halmstad
Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef, Socialstyrelsen

Samtliga företrädrare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

 

 

 

 

 

 

Era riktlinjer är inte verklighetsförankrade

Slutreplik om om psykvård för unga

 

Vi välkomnar Socialstyrelsens svar på vår kritik, men slås av bristen på kunskap och respekt för andra perspektiv än det egna biologiska synsättet.

Det pågår fortfarande ett remissförfarande med inlämning av synpunkter på förslaget och man kan förvänta ett annan bemötande från er. Svaret vi får berör dessutom endast det vi skriver om elchocksbehandling för tonåringar. I övrigt nämns inte fakta och frågor vi lyfter fram.

När det gäller Socialstyrelsens rekommendationer för ECT-behandling av tonåringar är det svårt att se vari vår vantolkning består. Den första gången som någon rekommendation med ”Prioritet 1” dyker upp i behandlingsrekommendationerna för ungdomar är när det handlar om ECT-behandling vid svår depression.

Det finns inga alternativ till behandlingen i rekommendationerna. Det sägs inte något om att ECT ska sättas in när andra behandlingar inte gett avsedd effekt, vilket Socialstyrelsen hävdar. Om det är detta som avses är benämningen ”prioritet 1”, utan angivande av alternativ, grovt missvisande.

Som riktlinjerna nu är skrivna står det en läkare fritt att diagnosticera en tonårings depression som ”svår” och omedelbart sätta in ECT-behandling.

I riktlinjerna begränsas vården till ett ensidigt biologiskt perspektiv med en ökad satsning på psykofarmaka och ECT trots forskning som visar att en bredd av olika behandlingsmetoder sammantaget ger bäst effekt och 75 procent av patienterna med psykisk ohälsa föredrar psykoterapi framför psykofarmaka.

Varför ta bort möjlighet till psykoterapi (psykodynamisk psykoterapi, familjeterapi, gruppterapi med flera) inom offentlig vård när andra länder prioriterar detta?

Gör om eller lägg ner riktlinjerna!


EvaMari Eneroth-Säll, ordförande för Riksföreningen PsykoterapiCentrum / RPC. Beteendevetare, leg psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi
Anne Marie Brodén, förbundsordförande för S:t Lukas i Sverige. F.d. Landstingsråd och riksdagsledamot.
Jimmie Trevett, förbundsordförande för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH
Lena Huss, förbundsordförande för Svenska Ångestsyndromsällskapet, ÅSS
Gunnar Berggren, ordförande för Svenska psykoanalytiska föreningen. Leg. psykolog, leg psykoterapeut, handledare, psykoanalytiker (IPA), adjungerad lärare vid Stockholms universitet, ordförande i Svenska psykoanalytiska föreningen
Marianne Tuuvas, ordförande i Svenska föreningen för relationell psykoterapi. Leg psykoterapeut
Gunnar Forsberg, leg Psykoterapeut Socionom Lärare och Handledare i Psykoterapi. Styrelsemedlem för FFST Föreningen för Familje- och Systemorienterad Terapi i Stockholm
Pia Litzell Berg, leg Psykoterapeut Socionom Lärare och Handledare i Psykoterapi. Kursansvarig för Legitimationsgrundande Familjeterapiutbildningen vid S:t Lukas Utbildningsinstitut/Ersta Sköndal Högskola
Sigmund Soback, ordförande Psykoterapistiftelsen. Leg. läkare. Specialist i barn- och ungdomspsykiatri. Leg.psykoterapeut. Lärare och handledare i psykoterapi.
Maria Anter, ordförande för Svenska föreningen för gruppsykoterapi och grupputveckling, leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare/ gruppanalytiker

 

Kategorier
Nyheter

Viktig information

Det är viktigt att alla ni som har betalt medlemsavgiften för 2017 går in och registrerar er här på nya hemsidan. Det är först då ni blir synliga som medlemmar och kan nås av föreningen via er email. Det är de uppgifter som ni själva lägger in på er status som visas på terapeutlistan. Hör av dig till mig om det är problem med registreringen.

Med Vänlig Hälsning

Marianne Tuuvas, Ordförande och Medlemsansvarig SFRP

Kategorier
Nyheter

Debattartikel om Socialstyrelsens riktlinjer

Idag publicerades följande debattartikel på Aftonbladet Debatt, undertecknad av bland andra SFRP’s ordförande Marianne Tuuvas. Läs gärna!

Socialstyrelsen prioriterar ECT/elchockbehandling på unga utan forskningsstöd

Socialstyrelsen väljer bort patienters möjlighet att få gå i psykoterapi. I stället väljer de att prioritera psykofarmaka, ECT (elchockbehandling) och magnetbehandling i sina nya riktlinjer för ångest och depression.

 Socialstyrelsens nya riktlinjer för vård vid depression och ångest har kommit ut på remiss och det ger anledning att agera mot förslaget som är starkt oroande. Vården ska nu begränsas främst till ett ensidigt biologiskt perspektiv med en ökad satsning på psykofarmaka och ECT även för barn och ungdomar.

Behandling med ECT har enligt Socialstyrelsens egen statistik fördubblats sedan början av 2000-talet. Från 18 000 behandlingar per år till 40 000. Och nu tar Socialstyrelsen det ytterligare ett steg längre genom att prioritera det i behandlingen av unga.

Vilken förälder vill att ens tonåring som lider av svår depression ska behandlas med ECT som första behandlingsval? En behandlingsform som är kontroversiell även för vuxna och där man vet att behandlingen kan innebära svåra minnesproblem och andra skador. Det finns heller ingen forskning som visar hur unga påverkas av ECT, bara klinisk erfarenhet, vilket framgår i förslaget. Trots det har Socialstyrelsen valt att ha det som behandlingsprioritet 1. Man har också hög prioritet på behandling med psykofarmaka och magnetbehandling. Ska vi experimentera med våra ungdomar på det här sättet?

Utskrivningen av antipsykotisk medicin har i Sverige under 2010-2015 ökat med 67 % till barn (12 % generellt), lugnande medicin med 84 % till barn (11 % generellt) antidepressiv medicin med 100 % till barn (21 % generellt) enligt statistik från Socialstyrelsen. Den årliga kostnaden för psykofarmaka i Sverige ligger i dag på cirka 2,4 miljarder kronor.

Enligt OECD har Sverige i dag en av världens högsta konsumtion av antidepressiv medicin: ca 10 % av befolkningen. Det är ca 60 % mer än i Tyskland och ca 40 % mer än i Norge och en fördubbling på 10 år.

Vi borde lära av länder som Tyskland och Finland som har valt en annan väg i arbetet med den psykiska ohälsan och därmed har fått en helt annan utveckling än den vi ser i Sverige. De har lagt stor kraft på att användningen av psykofarmaka ska minska och lyckats med det. De har också lägre sjukskrivningstal än Sverige. Här finns en god tillgång på psykoterapi som är en del av förklaringen till att hälsoläget är bättre där. I Finland minskade sjukskrivningarna med 30 % när man införde FPA psykoterapi(psykoterapi finansierad av Finska försäkringskassan) som ett komplement till psykiatri och primärvård. En psykoterapireform som i dag är lagstadgad och som ger möjlighet till längre terapier vid behov. Även i Tyskland finns god tillgång på psykoterapi för landets medborgare som ett komplement till psykiatri och primärvård. Här finns också möjlighet till längre terapier.

Men i Sverige väljer man att gå i motsatt riktning och helt ta bort möjligheten till psykoterapi, förutom korta insatser av manualbaserad KBT. Det betyder att i Sverige kommer bara den som har god ekonomi att kunna välja psykoterapi eftersom man som patient då får betala vården själv samtidigt som den som inte har råd hänvisas i högre grad till korta insatser, medicin och ECT.

De nya riktlinjerna kan innebära att huvuddelen av den samtalsbehandling/psykoterapi som finns i dag inom offentlig vård kommer att försvinna. Psykodynamisk psykoterapi, familjeterapi och andra utprövade former av psykoterapi saknas i riktlinjerna och har därmed fullkomligt marginaliserats. Detta trots att forskning visar att 75 % av patienterna med psykisk ohälsa föredrar psykoterapi framför psykofarmaka. Det är anmärkningsvärt då evidens för en rad olika terapiformer är väl etablerad i dag och det visar att en bredd av olika behandlingsmetoder sammantaget ger bäst effekt.

Förslaget till nya svenska riktlinjerna går helt emot riktlinjer i andra jämförbara länder. I Danmark, Tyskland. Kanada och Finland prioriteras i stället mångfald av behandlingar, kompetens hos behandlaren och patientens valfrihet.

Våra frågor till sjukvårdsminister Gabriel Wikström och Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell är:

  1. Hur ser Regeringen och Socialstyrelsen på den oroande utvecklingen av att den psykiska ohälsan och psykofarmakaanvändningen ökar?
  2. Hur tänker man vända utvecklingen och göra vården mer modern och effektiv samtidigt som riktlinjerna föreslår en ensidig satsning på psykofarmaka och ECT ?
  3. Hur kan Sverige bli bättre på att erbjuda mångfald av behandlingar och mer av makt och inflytande för patienten genom att flera inriktningar på psykoterapi erbjuds på samma sätt som i många andra länder?

 

EvaMari Eneroth-Säll
ordförande för Riksföreningen PsykoterapiCentrum / RPC.
Beteendevetare, leg psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi

Anne Marie Brodén
Förbundsordförande för S:t Lukas i Sverige.
F.d. Landstingsråd och riksdagsledamot.

Jimmie Trevett
Förbundsordförande för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH

Lena Huss
Förbundsordförande för Svenska Ångestsyndromsällskapet, ÅSS

Gunnar Berggren
Ordförande för Svenska psykoanalytiska föreningen
Leg. psykolog, leg psykoterapeut, handledare, psykoanalytiker (IPA), adjungerad lärare vid Stockholms universitet, ordförande i Svenska psykoanalytiska föreningen

Marianne Tuuvas
Ordförande i Svenska föreningen för relationell psykoterapi
Leg psykoterapeut

Charlott Westberg
Ordförande för Svenska Föreningen för Familje Terapi, SFFT
Socionom, leg psykoterapeut

Gunnar Forsberg
Leg Psykoterapeut, Socionom, Lärare och Handledare i Psykoterapi
Styrelsemedlem för FFST Föreningen för Familje- och Systemorienterad Terapi i Stockholm

Pia Litzell Berg
Leg Psykoterapeut, Socionom, Lärare och Handledare i Psykoterapi
Kursansvarig för Legitimationsgrundande Familjeterapiutbildningen vid S:t Lukas Utbildningsinstitut/Ersta Sköndal Högskola

Sigmund Solbach
Ordförande för PsykoterapiStiftelsen
Leg läkare, Specialist i barn och ungdomspsykiatri, lärare och handledare i psykoterapi

Källor:

Mental Health and Work:
Sweden
OECD 2013

Läkemedels statistik,
Socialstyrelsen 2015

Patient Preference for Psychological vs. Pharmacological Treatment of Psychiatric Disorders:
A Meta-Analytic Review
McHugh.K et al.
J Clin Psychiatry, 2013, 74 (6), 595-602.
(den här källan, McHaug.K et al. gäller påståendet att forskning visar att 75 % av patienterna med psykisk ohälsa föredrar psykoterapi framför psykofarmaka.)